Byråkrati präglar bilden av Sverige
Byråkrati präglar bilden av sverige. Detta, tillsammans med en mer positiv bild av den offentliga arbetsplatsen och ett större fokus på individcentrerade värderingar utgör några av trenderna i årets upplaga av sverigestudien.
Mätningen som ger underlag för Sverigestudien genomförs varannat år av konsultföretaget Vergenta i samarbete med Sveriges Kommuner och Regioner. Den undersöker vilka värderingar svenska invånare anser karakteriserar dem själva, deras arbetsplatser och samhället i stort – idag och i en önskad framtid. Årets mätning genomfördes i februari, precis innan kriget i Ukraina bröt ut.
Byråkrati är det begrepp som flest personer förknippar med dagens Sverige
Enligt studien präglas det svenska samhället mer än något annat av ”byråkrati”. Ett begrepp som länge funnits med i beskrivningen av samhället men som i årets mätning ersätter ”våld och brott” på första plats i bilden av Sverige. Samtidigt är det få som önskar se ”byråkrati” när de ombeds beskriva hur de vill att Sverige ska se ut. I den önskade bilden av Sverige återfinns i stället begrepp som ”ekonomisk stabilitet”, ”arbetstillfällen” och ”ansvar för kommande generationer”.
”BYRÅKRATI KAN Å ENA SIDAN UPPLEVAS SOM NÅGOT INEFFEKTIVT OCH ONÖDIGT, SAMTIDIGT ÄR DET EN VIKTIG FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT SAMHÄLLET SKA FUNGERA, INTE MINST NÄR SAMHÄLLET UTSÄTTS FÖR KRIS OCH YTTRE PÅFRESTNINGAR. DEN SVENSKA BYRÅKRATIN SKULLE KANSKE KUNNA SÄGAS VARA EN ILLA OMTYCKT SAMHÄLLSFÖRSÄKRING”, SÄGER SANDRA ZÄTTERSTRÖM, PROJEKTLEDARE FÖR SVERIGESTUDIEN.
Mer positiv bild av den offentliga arbetsplatsen
”Göra skillnad” är det begrepp som toppar listan när anställda i offentlig sektor beskriver värderingarna som präglar deras arbetsplatser. Hela 41% av de tillfrågade har valt begreppet och allra tydligast är trenden bland kvinnor. Överlag framträder i årets mätning en mer positiv bild av den offentliga arbetsplatsen jämfört med tidigare mätningar. Exempelvis har ”samarbete” ersatt ”förvirring” på topp-femlistan, trots eller kanske på grund av de påfrestningar som pandemin inneburit. Dessutom klättrar begrepp som ”balans hem/arbete” och ”ständigt lärande” uppåt medan mer negativt laddade ord som ”kostnadsjakt” och ”kortsiktighet” har ramlat ut från topp-tio-listan.
När de tillfrågade får svara på frågan om vad de anser krävs för att just deras organisation ska fungera som allra bäst väljer fler än var fjärde anställd – såväl i offentlig som privat sektor – begreppet ”gemensam vision”.
”PANDEMIN VERKAR HA FÖRT MED SIG EN STARKARE UPPLEVELSE AV ATT JAG SOM ANSTÄLLD I OFFENTLIG SEKTOR GÖR NÅGOT BETYDELSEFULLT. SAMTIDIGT SER VI EN ÖNSKAN OM STÖRRE SAMSTÄMMIGHET OCH ATT STRÄVA I EN GEMENSAM RIKTNING”, SÄGER SANDRA ZÄTTERSTRÖM.
”Pandemieffekten” i våra personliga värderingar redan ett minne blott
För att kunna se om och i sådana fall hur en samhällskris påverkar värderingar genomfördes år 2020 två mätningar, en precis innan corona-krisen drabbade världen och en i september, mitt under pågående pandemi. I septembermätningen kunde en viss pandemieffekt utläsas där fler värdesatte mellanmänskliga och situationsorienterade begrepp såsom ”medkänsla”, ”rättvisa” och ”anpassningsbarhet”. Årets resultat visar dock en återgång till hur det var innan pandemin, att de värderingar vi värdesatte lite extra under pandemin får stå tillbaka till förmån för mer individcentrerade värderingar såsom ”ekonomisk stabilitet”, ”hälsa” och ”effektivitet”.
Om Sverigestudien
Årets mätning genomfördes mellan den 31 januari och 14 februari. Enkäten skickas till ett ”Sverige i miniatyr”, det vill säga en statistiskt säkerställd fördelning av människor bosatta i Sverige. Totalt deltog 2 000 personer i undersökningen. Sverigestudien genomförs med Barret Analytics, en mätmetod som utvecklats av Barrett Values Centre.
De fullständiga resultaten samt ytterligare information om hur du kan använda sverigestudien och mätmetoderna i din organisation finns på www.sverigestudien.se
